Kan inte sova som vanligt, tusen miljarders funderingar om allt möjligt.
Jag känner inte mig själv längre, i varje handling speglas någon annan och jag vet inte varför eller hur jag ska göra och jag är rädd, rädd för mig själv.
Jag önskar att jag bara kunde dra härifrån, långt härifrån och lämna allt bakom mig och börja om från början.
Kanske inte allt, men mycket.
Undra om jag hade klarat av det, eller har jag klandrat mig fast för hårt i det som är här? Kommer det alltid följa mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar